Som student är det extra fördelaktigt att hålla en bra budget. Eftersom matkostnaderna står för en väsentlig del av dina fasta utgifter varje månad är det viktigt att veta vilka råvaror som ger dig mest för pengarna. Nedan följer en lista över råvarorna som alla studenter borde ha på inköpslistan.
Pasta är en billig och bra kolhydratkälla som med fördel kan utgöra basen i en ändlös mängd rätter. Nu när även fullkornsvarianten sjunkit i pris finns det ytterligare skäl att leta fram receptet till den där goda pastasåsen.
Lök är inte bara nyttigt, det ger även rikligt med smak och är enkelt att kombinera med i stort sett allt. Genom att använda lök som smakförstärkare och utfyllnad får du både en billig och mättande måltid.
Torkade baljväxter, som bönor och linser, gör måltiden extra matig samtidigt som det är en god proteinkälla. Kombinera gärna med majs för att tillgodose dig med alla de essentiella aminosyrorna och få en fullvärd proteinberikad kost.
Köttfärs kan varieras till så många rätter; allt från biffar till grytor och såser. Genom att köpa stora förpackningar kan du både spara pengar och frysa in delar av det för senare tillagning.
Rotfrukter finns det gott om, potatis och morötter hör till de allra vanligaste. Det är få basvaror som kan stoltsera med så många tillagningssätt som potatis. Denna jordiga knöl har effektivt infiltrerat våra middagsbord i en av sina många former; mos, gratäng, sallad, bullar och som pommes frites. Listan kan förstås göras lång. Det är dock lätt att tappa bort sig bland alla alternativ, under sådana tillfällen tycker jag att råstekt är en snabb och god utväg.
Ägg är riktiga näringsbomber som kan berika i stort sett alla rätter för en billig peng. Även för studenten som bara äter pasta med ketchup kan ett nedrört ägg göra måltiden fullvärdig. Genom att lära sig använda ägg på rätt sätt är det plötsligt väldigt enkelt att äta nyttigt.
Ris och gryn fungerar utmärkt som utfyllnad och som bas. Nykomlingar som matvete, Quinoa och Bulgur är fortfarande inte lika prisvärda som de välkända. Vi får heller inte glömma havregrynen som i grötform alltid är en bra avbytare på frukostbordet.
Visst är det alltid godare med den äkta varan. Dock behövs det inte mer än en vattenkokare eller mikrovågsugn för att tillreda denna förhållandevis billiga mat. Då detta inte är någon direkt råvara kan priset variera kraftigt mellan olika fabrikat och flådiga produktnamn. Innehållsförteckningen är dock oftast densamma så även de billigaste varianterna i regel goda resultat. Pulvermos är dessutom en vara som, väl tillredd, går att krydda och berika efter egen smak.
Färsk broccoli kan variera i pris men som frysta buketter tenderar den att ligga stabilt i pris. Denna grönsak hör till en av världens absolut nyttigaste och tål att användas till det mesta. Om du snabbt vill berika en måltid med lite grönt går det utmärkt att snabbtina några frysta broccolibuketter.
Falukorven kommer in på sista plats i listan. Denna evinnerliga jättekorv har följt oss under måltider redan från tidiga år. Utöver att stekas i skivor kan den ingå i grytor eller bakas i ugn, men naturligtvis slutar inte möjligheterna där. Falukorv förekommer regelbundet som billiga annonspartier hos alla större livsmedelskedjor. Korven går utmärkt att frysa in så bli inte avskräckt när den säljs ut i kiloklassen.
Mat kan diskuteras länge och alla har vi våra egna preferenser. Denna lista innehåller säkerligen inte mycket nytt för dig i matväg, för kokat pasta och ätit havregrynsgröt har du säkerligen redan bekantat dig med. Fokus här handlar om att poängtera de råvaror och produkter som ger mycket mättnad och näring för pengarna. Det hjälper att vara väl påläst men när man väl står där i matbutiken är det lätt att tankarna bedövas av alla intryck. Se därför till att i huvudet ställa upp de mest basala varorna för ditt inköp innan du går in i butiken.
Tack för visat intresse.
För att skriva en bra uppsats krävs det många saker. En av de enklare ingredienserna är en korrekt formalia. Trots att en korrekt formalia varken kräver noggranna efterforskningar, kreativitet eller slutledningsförmåga skapar den ofta problem. En välgjord formalia syns inte i en uppsats, utan passerar obemärkt förbi. Det här inlägget tänkte jag ägna åt en del av det som ingår i formalia, nämligen citeringsteknik.
Låt oss börja med det uppenbara - alla citeringar och tankar från andra texter eller medier ska hänvisas till i din text. Det bör framgå tydligt att 1) det är inte din formulering och 2) var den är hämtad ifrån. Ytterst få som gör fel vid citering gör detta för att stjäla någon annans material, utan misslyckas helt enkelt med det förfarande som är adekvat för citering i en högskoleuppsats. Det bör dock påpekas att detaljerna kring formalia kan variera, inte bara från lärosäte till lärosäte utan till och med från institution till institution. Var därför noggrann med att ta reda på vad som gäller för just din institution. Det som följer kan alltså inte passera som allmängiltig praxis vid citering, men bör i alla fall kunna bringa reda i den djungel citeringsteknik trots allt är.
Själva citattecknet (”) går ofta under olika namn (citationstecken, anföringstecken, bl.a.). Här kommer det att kallas citattecken. Det ska givetvis finnas ett citattecken före och ett efter varje citat, det är ju trots allt dessa som indikerar att texten däremellan är ett citat. Om det skulle vara så att texten man citerar även den innehåller ett citat anges det i ditt citat med enkelt citattecken (’). I övrigt ska man alltid återge texten man citerar exakt! Detta oavsett om texten man citerar innehåller ett stavfel eller faktafel – skulle så vara kan man markera med [sic!] eller [!] att man uppmärksammat felet.
Man strävar hela tiden efter att göra uppsatsen i allmänhet och citaten i synnerhet så läsarvänliga som möjligt. Detta innebär att citat som överstiger fem rader skrivet med den typstorlek som används i brödtexten bör göras om till ett blockcitat. Blockcitat föregås och efterföljs alltid av en blankrad. Dessutom kan man minska radavståndet (om man exempelvis använder 1,5 radavstånd i brödtexten kan blockcitatet skrivas med enkelt radavstånd), använda mindre typstorlek (använder du storlek 12 i brödtexten kan du använda 10 i blockcitatet) samt att man kan öka antingen vänstermarginalen eller både vänster- och högermarginalen (markera texten, högerklicka och gå till ”Stycke”, sedan ”indrag” och välj där lämplig marginalstorlek, t. ex. 1 cm). Man använder vanligtvis inte citattecken i början och slutet på blockcitat då det framgår även utan dessa att det rör sig om ett citat.
Vill man citera ett längre stycke kan det också, för läsarvänlighetens skull, vara aktuellt att utelämna irrelevant text. Detta bör göras med viss försiktighet så att citatets innehåll eller andemening inte förvrängs. För att markera att man utelämnat några ord mitt i ett citat används tre punkter inneslutna med hakparenteser […]. Om ett citat inleds eller avslutas med uteslutning är det inte nödvändigt med de tre punkterna men då måste det framgå tydligt att det inte är ett fullständigt citat (exempelvis genom att citatet inleds med liten bokstav).
Det underlättar också för läsaren om man kan variera sin citeringsteknik från tillfälle till tillfälle, speciellt i en mer omfattande uppsats då det säkerligen citeras flitigt. Det finns några olika sätt att citera vilka man kan variera mellan i sin text. Blockcitat är ett, men bör endast användas så som jag tidigare beskrivit eller om ett citat (kortare än fem rader) ska lyftas fram extra tydligt. Jag exemplifierar nedan ett par olika sätt att citera med hjälp av min egen uppsats om Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas.
Ett sätt att använda citering är att försöka baka in citatet i sin egen löpande text, i detta fall är det viktigt att meningen har korrekt syntax och grammatik vilket ibland tarvar en ändring i textens tempus eller form:
I Doktor Glas står i en notering att ”[d]et som jag skriver ned på dessa rader är icke någon bikt […]”.
Här inleds meningen med stor bokstav i texten i Doktor Glas men görs i min uppsats fall om till en del i en mening och detta markeras med hjälp av hakparenteser. Nog så viktigt att tänka på är var punkten ska sättas ut efter ett citat. I fallet ovan sätts punkten ut EFTER det avslutande citattecknet eftersom det bara är en del av meningen som citerats. Ett annat sätt att citera är följande:
I Doktor Glas kan man läsa: ”Jag såg ett äkta par i kväll på min aftonpromenad.”
Citatet är utbrutet från texten via kolon och återges i sin helhet varför punkten ska stå INNAN det avslutande citattecknet. Även om ett citats andra hälft är fullt återgiven och punkten i originalet står efter det sista ordet som citeras ska punkten komma EFTER citattecknet om meningen inte är komplett (d.v.s. om, i det här fallet, inledningen eller ett stycke i mitten saknas). Oavsett var punkten är placerad ska noten placeras sist. Men mer om noter senare…
Texten utarbetad med stöd av PM för uppsatsförfattare och opponenter av Carin Franzén vid institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings Universitet.
Pennskrinet är en gammal vän som de flesta av oss har en god relation till. Under åren som gått har dess innandöme skiftat något när pennor, suddigum m.m. kommit och gått. Här är min lista över fem saker jag absolut tycker att du har nytta av att ha i pennskrinet.
En gammal klassiker som aldrig går ut tiden. Fyrfärgspennan är i sitt vanligaste utseende blåvit med fyra bläckfärger; svart, blått, rött och grönt. Om du har levt under de senaste åren har du säkerligen stött på denna oumbärliga överpenna många gånger. Det tog dock lång tid för mig att acceptera fyrfärgspennan som en del av min skrivdonsarsenal. Jag fick för mig att den var både instabil och klumpig. Idag är situationen annorlunda och pennan har blivit en central del för förandet av föreläsningsanteckningar. Kort och gott, fyra färger är bättre än en.
Oavsett om det inte hänt dig än så kommer du någon gång att överösas med lösa papper i någon form – då kommer gemet till sin rätt. Jag har för vana att alltid ha ett par gem i pennskrinet, alltid redo att göra nytta när situationen uppenbarar sig. Att sortera in sina papper i pärmar är förstås den slutgiltiga lösningen men tills dess är det lätt att få en tillfällig organisering med hjälp av detta lilla underverk.
Att kunna plocka fram kontentan ur en längre text är både tidsbesparande och lärorikt. Om du gör detta till en vana finner du snart hur omläsning av gammalt material inför t.ex. en tenta blir avsevärt mycket lättare. Själva proceduren att hitta och stryka över nyckelord är också en färdighet i sig och gör dig med tiden duktigare på att se vad som är relevant.
Dessa, oftast färgade, flikar finns att köpa på alla välsorterade kontorsbutiker. De påminner om små, smala, Post-it-lappar och klistras med enkelhet fast på de uppslag du senare vill återkomma till – precis som bokmärken. Vid behov kan du även skriva på flikarna för göra indexeringen ännu tydligare. Att ha klisterflikar i pennskrinet är en försäkring så att du alltid har dem till hands när du behöver dem som mest.
Minilinjalen är förmodligen den minst viktiga i skaran och får därför avsluta denna lista. När du minst anar det kommer det tillfällen då detta redskap kommer väl till pass. Att kunna dra raka linjer och rita upp proportionerliga grafer eller sträckor bör aldrig underskattas. Det är ytterst få som klarar av detta på fri hand och den lilla behända minilinjalen är ett enkelt verktyg för att avhjälpa denna brist.
Det var allt jag hade att komma med denna gång. Berätta gärna vad som är ovärderligt i ditt pennskrin. Jag hoppas om inte annat att detta har varit i alla fall lite inspirerande. Tack för visat intresse.
Jag snubblade över denna illustrativa kortfilm om de tio dimensionerna. De flesta av oss har nog hört att den fjärde dimensionen är tid – men hur är det sedan? Så för alla oss som inte är fysiker tyckte jag att det kunde vara ett intressant inlägg för att få en bättre bild av den tillvaro vi lever i.
Watch Imagining the ten dimensions in How to Videos | View More Free Videos Online at Veoh.com
När man säger att man ska ’skriva en uppsats’ är det lätt att missledas till att tro att det är just skrivandet som är den tidskrävande och huvudsakliga delen i arbetet. Faktum är emellertid att det finns många olika processer under en uppsats som upptar nog så mycket tid och energi som själva skrivandet.
Först och främst behöver man naturligtvis orientera sig till ett passande ämne och fokusera uppsatsen på en fruktbar problematisering inom detta ämne, en uppgift som kan vara nog så svår. Det viktigaste i detta skede är att inskränka sig till ett ämne som man är intresserad av, så att man kan ta sig igenom relevant litteratur och information med någorlunda koncentration. Har man ett ämne som intresserar en och en för institutionen adekvat problematisering är mycket vunnet.
Vad är då en adekvat problematisering av ett ämne? Huvudsaken är, till att börja med, att inte göra sin problematisering alltför snäv eller alltför vid. Att hitta en avvägning däremellan är a och o. Att försöka hitta den perfekta frågeställningen redan innan man börjat med analysen är förmodligen något överambitiöst, låt problematiseringen styra analysen på ett översiktligt plan och skriv frågeställningar när analysen är färdig!
Över huvud taget kan det vara en god idé att endast i stora drag skissera inledning, syfte, metod och teori innan själva analysen för att sedan, i ljuset av analysens svar, komplettera och färdigställa de övriga delarna. Det är trots allt inte förrän analysen är färdig som man vet vilken teori man använt, vilka frågeställningar man besvarat eller vilka böcker man hämtat sin information ifrån.
Syftet med att skriva en akademisk avhandling är först och främst att lära sig att tänka och forska på ett vetenskapligt vis. I detta ingår en minutiös noggrannhet vad gäller formalia. Härvid finns inga genvägar, utan det enda sättet att undkomma faktafel är att läsa igenom texten flera gånger och kontrollera stavning, noter och citat. Ta gärna hjälp av någon att läsa texten och kontrollera språket, det är lätt hänt att man inte upptäcker tvivelaktiga formuleringar och syftningsfel eftersom man i sitt eget huvud vet precis vad som menas. Lycka till!
Effektiv studieteknik är viktigt och kan delas in under flera olika kategorier beroende på hur du väljer att förbättra din inläsning. I detta inlägg har jag valt att fokusera på tidsbesparande åtgärder. Jag tror att alla kan dra sig till minnes de stunder då tiden varit en bristvara inför tentan. Ofta är det ju en sits vi själva försatt oss i men det är ju en annan historia. Oavsett orsak så är det ett ständigt problem att brottas med, speciellt nu när vi ska hinna med så mycket samtidigt i vardagen. Här följer en lista som kan vara till inspiration för hur du bättre kan tampas med tiden – lycka till!
1. När du är som bäst. Se till att försöka plugga när du är i ditt esse. Alla har vi olika vanor och timmar på dygnet då vi fungerar som bäst. Själv är jag en kvällsmänniska och känner därför att många av mina bästa studietimmar ägt rum ganska så sent om kvällarna. Ta dig en ärlig funderare över när under dygnet du fungerar som bäst och försök lägga in studietimmar anpassade därefter.
2. En bra studiemiljö. Av det studieplatser vi har att välja på fungerar vissa sämre än andra. Se därför till att lägga lite tid på att utvärdera var du kan få lugn och ro för din inläsning. Oväsen kan ta udden av den mest hängivne studenten så försök vistas i en dämpad miljö där du verkligen kan höra vad du själv tänker.
3. Ät och drick ordentligt. Ibland kan misskötsel de mest basala sakerna ligga till grund för vår effektivitet. När vi läser är det lätt att vi glömmer bort att fylla på depåerna ordentligt. Se därför till att alltid ha något litet med dig att tugga på när koncentrationen börjar svikta. Ofta räcker det med något enkelt för återfå sitt fokus igen. För egen del brukar jag ha med mig ett par frukter och en energidryck när det vankas inläsning. Om du tycker att det låter omständigt kan du alltid inhandla ett paket Dextrosol att ha i det lilla oanvända facket i ryggsäcken – en tablett kan göra underverk.
4. Lär dig det svåra först. Det är ingen hemlighet att vi efter en stunds inläsning får tankarna på annat håll än i boken. För att inte riskera att behöva läsa igenom de mer komplicerade delarna av ditt material när din koncentration börjat svikta är därför viktigt att läsa in det först.
5. Korta pauser ofta. En effektiv studieteknik som behandlats här tidigare men som tåls att nämna igen. Motverka den sjunkande koncentrationen genom att med jämna mellanrum ta korta pauser, bara under några få minuter, och sedan med nytt fokus läsa vidare. Rekommendationerna om hur långa dessa studieblock ska vara varierar men 5 min paus varje halvtimme fungerar för de flesta.
6. Två saker samtidigt. Allt pekar åt att multitasking inte är att rekommendera då båda sysslorna i regel blir lidande. Men misströsta inte, det finns trots allt många sysslor i vardagen som verkligen inte kräver särskilt mycket fokus och skrupelfria resultat. Använd därför dina vänteperioder (t.ex. vid busshållplatsen, i kön eller på tåget) för att läsa. Under dessa stunder fungerar flash cards utmärkt – hur du gör och använder sådana berättar jag om i nästa inlägg.
7. Öppna upp för fritid. Visst kan det vara härligt att spendera tid med sina böcker men i all ära mår vi alla bra av att ha något att se fram emot. Var därför noga med att inte helt stänga in dig i alla tidsoptimeringar. Om du skött dig bra förtjänar du lite avkoppling från all inläsning.
Vi bakom studentbok har en vision att skapa en ledande portal för studenter. Vi vill inte bara vara en portal för att köpa och sälja begagnad kurslitteratur utan kommer att satsa på fler tjänster som vi tror är nyttiga för studenter – några kommer att lanseras redan under sommaren.
Som en del i denna satsning startade vi denna blogg för några veckor sedan. Vårt mål med bloggen är att den ska innehålla intressant information för alla studenter. Som ni förhoppningsvis märkt satsar vi på att blogga om framförallt information som kan vara till hjälp för dina studier men även en del om studentlivet.
Nu söker vi därför någon eller några som känner att du/ni har något att dela med sig av till studenter, vi behöver hjälp med att blogga. Till en början kommer du/ni få blogga här under studentbok men vi kommer under sommaren även att skapa en ny sajt för bloggandet. Exempel på det vi är intressarade av är bloggande om ditt studenliv, ekonomi eller om studieteknik. Låter det intressant, hör av er till oss direkt.
Att vara student ses av många som synonymt med att vara fattig. Att leva av det bidrag och lån som givmilda CSN betalar ut är inte alltid så enkelt. Varje månad måste man kalkylera, planera och tänka igenom sina utgifter noggrant. Är då allt negativt med att leva med denna lilla plånbok?
En stor fördel med att under några år leva med en så snål budget är att man självklar kan dra nyttiga lärdomar utifrån detta. Man lär sig att hålla koll på sina utgifter och se till att dessa inte drar iväg. Genom att man dessutom ser till att forstätta leva lite snålt när man sedan kommer ut i arbetslivet kan man under de första åren spara en bra slant. Självklart ska man även se till att unna sig lite mer men medan man ändå är van att leva snålt kan man försöka att hålla nere kostnaderna några år efter studentlivet.
En annan fördel jag vill poängtera är underlättande av matlagningen. Med liten ekonomi måste man handla billigt och det bästa alterantivet är då självklart nudlar. Nuldar måste vara den bästa rätten. Det är riktigt billigt och tar bara några få minuter att tillaga, inget krångel alls. Då kan man som den fattiga student man är äta nudlar nästa alla dagar i veckan utan att någon bekant kan klaga, man äter det ju enbart för att klara sin ekonomi.
Tillsist vill jag även påpeka att vi studenter måste vara den enda gruppen där det är helt acceptabelt att festa bort hela 20-25% av den månliga budgeten utan att någon rycker på ögonbrynen. Bara det bör ju vara ett skäl nog att bli en fattig student.
Alla vi som studerat/studerar på ett universitet vet hur ofta man måste plöja igenom kurslitteratur. Som Brauns nämner i blogginlägget "Studiemotivation och panikmorötter" är det även vid antagligen ett förstort antal tillfällen som man dessutom öppnar kurslitteraturen alldeles för sent i den aktuella kursen. Vad kan då hjälpa en för att snabbt studera in den aktuella kurslitteraturen inför tentan?
En vitkigt del i snabbt ta till sig litteraturen är att ha en bra lästeknik. Några riktlinjer för en bra lästeknik är att gå från helhet till djup. Med det menas att du första skaffar dig en överblick av kurslitteraturen genom att börja med att läsa igenom innehållsförteckningen, läsa igenom rubrik och markerade stycken, studera bilder samt läsa sammanfattningar.
När du sedan skaffat dig en översikt över kurslitteratur är det dags för att gå ner på djupet - så kallat intensivläsning. Nu läser du igenom de delar som är av vikt för kursen noggrant. Här är det bra att använda sig av anteckningar och understrykningar vilket du kan läsa mer om under "Lär dig göra effektiva understryckningar".
Tillsist vill jag även tipsa om en mycket läsvärd bok - "Snabbläsning - vägen till effektivare läsning". Den är helt klar värd att läsa och med hjälp av denna kommer du bli betydligt mer effektiv i ditt pluggande inför tentan. Sök efter boken här på studentbok eller köp den på bouks.
Lycka till!
Det som många gånger skiljer riktiga klassettor från resten är disciplinen att kunna skjuta upp en rolig syssla till efter inläsningen och därmed använda den som en belöning. På detta sätt kan man själv skapa sig morötter från något som annars är en självklar del av vardagen. Vanligast är dock att vi istället får smaka på en helt annan typ av morot.
Panikmoroten är en otrevlig rotfrukt vars bittra smak vi alla upplevt. De flesta av oss känner t.ex. säkert igen ångesten när en kurs plötsligt tar slut och vi står oförberedda inför en stundande tenta. För visst är det ofta när tidsfristen daskar till oss i ansiktet som vi förstår att något måste göras. Det är precis i sådana stunder som panikmoroten kommer in i bilden. I själva verket är det ju trots allt rädslan för att inte klara av tentan som får oss att göra allt för att undvika detta. Vanligast är att försöka stressplugga ifatt allt vi borde ha gjort under kursens gång, ofta med halvtaskiga resultat som följd.
Poängen här är inte om vi klarar tentan eller ej, utan snarare vilken kraftfull motivator panikmoroten faktiskt är, det finns bara ett fel med den – sen ankomst. För även om somliga har något tidigare anlända panikmorötter så kommer den stora massan nästan uteslutande att vara för sent ute.
Hur ska vi då göra för att komma runt detta återkommande dilemma? För att besvara det måste vi först lära oss lite mer om hur panikmorötter växer. Faktum är nämligen att des bittra smak även går i hand med en rad aktiva substanser som påverkar kroppen på flera sätt; höjd vakenhet och puls, skakningar, sömnsvårigheter, ångestattacker och depression. En panikmorot ska därför förtäras med försiktighet.
Lyckligtvis kan vi nu så mycket om rotfrukten att vi är redo för den stora hemligheten; Panikmorötter har fått sin smak för att de har fått växa för länge. Likt mycket annat som odlas bör man således inte vänta alltför länge innan man skördar. För en van morotsodlare är inte detta några konstigheter så nästa gång du ska ser en begynnande panikmorot – ta hand om den på en gång. Jag lovar att den kommer att smaka betydligt bättre.
Nu handlar inte allt i livet om morötter men de kan faktiskt hjälpa oss på traven många gånger så varför inte utnyttja dem till vår fördel. Precis som vi var inne på i början av detta inlägg så finns det sätt att själva göra morötter till en del av vår dagliga kost.
Ett första steg som måste övervinnas är att omvända det du "får gratis" till något du måste kämpa lite för. Till en början kommer det att vara jobbigt men för att sätta ett lågt mål kan det vara värt att börja med något trivialt för att lära dig vanan. Börja med att skriva ner de aktiviteter du ser fram emot under dagen, gå sedan igenom varje aktivitet och föreställ dig din dag utan var och en av dessa. Sannolikt kommer åtminstone en av aktiviteterna att kännas lite extra jobbig att stryka, där har du således en potentiell morot. En viktig detalj är till en början inte låta aktiviteten vara något som utan din närvaro förstör för andra, mer om det strax.
Nästa steg är att frigöra lite tid för studier före den avsedda aktiviteten och ställa ett enkelt ultimatum till dig själv; Att du inte tillåter dig aktiviteten förrän du klarat av ett överkomligt studiemål. De första gångerna får studiemålet gärna vara satt med en god marginal till den tid du har på dig, det är trots allt ditt ultimatum som är viktigast. Förhoppningen är att du ska känna glädjen av att de första gångerna lyckas hålla ditt vad till dig själv.
Allt vartefter du tillämpar denna teknik på fler aktiviteter kommer du så småningom få en bättre känsla för vad du hinner med i studieväg och på så vis sätta allt högre mål för vad du ska prestera. Glöm dock inte att ditt ultimatum alltid ska värderas högt. Detta är extremt viktigt så att du du dag du missar ditt mål verkligen låter dig vara konsekvent nog att straffas av konsekvenserna. Nog kan det låta hårt men utan har vi en gång lagt handen på en glödhet spisplatta är vi nog så motiverade att inte göra det igen.
Anledningen till att jag berättar det här är för att det har visat sig fungera bra för mig och flera bekanta genom åren. Om du är sugen på att prova på något nytt så ge det en chans. Motivation är något som måste behärskas förr eller senare ändå så varför inte börja med något enkelt – våga skörda dina panikmorötter tidigt.
Tack för visat intresse.
Studentbok.nu utvecklas ständigt med nya funktioner och optimeringar – allt för att göra det bättre för er användare. Vi känner dock att det är ganska lätt att stirra sig blind på alla förbättringar så nu ber vi er om hjälp.
Kom med förslag och vinn
Berätta vilken förbättring eller funktion du vill se på studentbok.nu, vi är öppna för alla tänkbara idéer så alla förslag är välkomna. Den som kommit med den bästa idén kan naturligtvis förvänta sig en belöning i någon form.
Man ska inte tro på allt man läser men i vissa fall är det svårt att låta bli. En studie från 2002 visade nämligen att tuggituggande har en förstärkande effekt på korttidsminnet. Den bakomliggande mekanismen till varför är fortfarande omdiskuterad men en hypotes är att en något högre puls, inducerad av tuggandet, skulle ge extra blod och syresättning till hjärnan. Detta är dock högst spekulativt.
Faktum återstår dock att de testpersoner som tuggade tuggummi under ett 20 minuter långt prov (minne och uppmärksamhet) presterade bättre på minnesdelen än kontrollgruppen.
Jag tror väl inte att detta tips kommer vända upp-och-ner på sättet vi studerar, däremt kan det kanske ge en extra fördel under en skrivning – se bara till att inte smacka alltför högt.
En notis är även att tuggummifabrikatet inte gav någon märkbar skillnad, det spelade alltså ingen roll om det var sockerfritt eller ej.
Nu är det dags för den andra aktiva tävlingen på studentbok. Vi vet att ett flertal av våra besökare redan har tipsat vänner och bekanta om vår tjänst och vill nu passa på att ge lite tillbaka till några av dem. Vi har därför bestämt att starta en tävling som går ut på att tipsa alla i sin närhet.
Genom att använda vårt formulär för att tipsa en vän kan du enkelt tipsa alla dina vänner. Du får en poäng för varje vän som skapar ett konto och anger din email som referens, dessutom måste den du tipsat lägga upp minst en annons. Den email som måste anges är den som du kopplat till ditt eget konto.
Dessutom kommer även poäng att utdelas för varje annons som du eller de du tipsat skapat. Dock får man mindre poäng för annonser som skapats än för de man tipsat som skapat konton. I genomsnitt kommer varje annons som läggs upp ge ca 0.25 poäng men poängen minskar lite för vajre ytterliggare annons som läggs upp. Detta för att minska risken för att felaktiga annonser ska publiceras som enbart är till för att vinna tävlingen.
Vi kommer att dela ut pris till de tre använder som samlat ihop flest poäng. Priserna är följande med reservation för möjligt tillägg.
Tävlingen avslutas vid terminsstart nu i höst. Exakt datum publiceras vid en senare tillfälle men det kommer vara kring 10-20 augusti.
Lycka till!
Hur mycket vi än försöker sträckläsa kommer tankarna förr eller senare att vandra iväg på annat håll. Hjärnan är rastlös och vill gärna hitta nya stimuli att mätta sig med. Av den anledningen kan det sega informationsflödet från läsning vara för långsamt för att stilla detta behov, detta med bristande fokus som följd.
En kort paus
Om hjärnan söker efter mer stimulans än vad vår inläsning ger den är det dags att ta en paus i form av en kort bensträckare. Ofta räcker det med att bara resa sig upp och gå runt i någon minut, helst med miljöombyte om möjligt. Detta är i regel allt som behövs för att få en nystart och nyvunnet fokus.
En fråga som jag stött på många gånger är huruvida musik och studier går ihop. Jag vet att många regelbundet sätter på musik när de pluggar – men gör det någon skillnad?
De vetenskapliga artiklar jag läst pekar alla åt samma svar, nämligen att distraktion försvårar inlärning. Musik, som har föga att göra med studierna, är därmed ett distraktionsmoment som försämrar dina förutsättningar. Om du är osäker på detta så testa själv att nästa gång stänga av musiken och se om du märker någon skillnad.
Musik påverkar oss dock på fler sätt än ett så visst kan vi likväl argumentera för att den höjer vår sinnesstämning. Med detta sagt kan en mellanväg vara att inleda dina studier med musik för att sedan, när humöret är på topp, fortsätta inläsningen under tystnad.
Som vanligt handlar det alltid om att göra det som fungerar för just dig – men det är inte alltid lätt att veta så testa testa gärna detta förslag nästa gång.
Referens: http://www.physorg.com/news73147511.html
Det finns studier som antyder att grönt ljus ger ökad koncentrationsförmåga. Jag har själv aldrig testat detta så om någon av er skaffar en grön lampa till skrivbordet där ni pluggar, berätta gärna om det fungerar.
Mest smakfullt, och sannolikt minst störande, vore troligtvis att bara låta grönt ljus vara en del av ljussättningen i din studiemiljö, förslagsvis mer som ett intryck i periferin.
I förra inlägget berättade jag om hur minnessökningar och problem ofta fortskrider trots att vi medvetet lagt det åt sidan. På samma sätt är det fördelaktigt att 2-3 timmar inför en inläsning raskt ögna igenom de kapitel du ska läsa. Se huvudsakligen till att uppmärksamma rubriker och eventuella bilder och låt processen gå väldigt snabbt. Om du stannar till och hänger upp dig på något är det risk att det går för sakta, så försök verkligen att svepa över materialet.
Fördelen med detta är att hjärnan nu fått tid på sig att koppla samman och börjat skapa associationer från den grund du snabbt presenterat. Resultatet blir en snabbare och mer lättförståelig inläsning vid det riktiga tillfället.
Hjärnan tar aldrig semester. Du minns säkert hur du någon gång förgäves försökt minnas något och sedan dagen därpå plötsligt återkallat exakt det du sökte. Svaret ligger i att hjärnan undermedvetet fortsätter vår minnessökning utan att vi är direkt medvetna om det. Om hjärnan sedan lyckas återkalla det vi sökte blir vi därför ofta varse om det, och nästan alltid när vi sedan länge gått vidare till andra sysslor.
I praktiken kan det därför vara användbart att tillämpa detta vid problemlösning. Så för de kurser som inte kräver ren inläsning kan det vara en bra idé att efter någon minut ta en paus eller gå vidare från ett problem du fastnat vid. Chanserna är nämligen goda att du undermedvetet fortsätter problemlösningsprocessen och erhåller en lösning nästa gång du sätter dig ner för att fortsätta – ofta räcker det med en kort stund, vänta annars till nästa dag.
Som många av er redan vet finns det många studietekniker och tips som kan tillämpas på högskolenivå. Jag har redan tagit upp några av dem här men det finns naturligtvis många kvar. Om jag var tvungen att lyfta fram en teknik som den viktigaste så skulle det bli denna:
Den ensamme föreläsaren
Det är sedan länge känt att: "Din föreståelse är inte fulländad förrän du själv kan lära ut.". För visst ligger det en sanning i påståendet? Att bara läsa in ett studiematerial kan vem som helst göra, men hur ofta är det som vi verkligen reflekterar över det vi läser. Att sätta koncept i perspektiv med hjälp av egna ord är en nog så viktig punkt för att befästa det man just läst. Visst kan vi lära oss innantill men det är i regel inte förrän vi själva "översatt" ett koncept till vårt eget språk som det verkligen sätter sig.
Grunden i denna teknik är därmed, som du säkert förstått, att ständigt utvärdera det du lärt dig med en baktanke om att enkelt kunna lära ut det till någon annan. Inte alltför sällan läser vi dock enskilt så en tillfällig student kanske inte alltid finns nära till hands. Detta för oss in till en viktig poäng.
Att föreläsa för någon befäster våra kunskaper - oavsett om det finns någon framför oss som lyssnar. Visst är det svårt med med aktiv feedback men det är heller inte poängen. Det viktiga här är bara att vi förklarar muntligt. När vi gör detta tvingar vi vår hjärna att översätta det vi lärt oss till våra egna ord samtidigt som vi faktiskt lär oss själva. Exakt hur de bakomliggande neurologiska mekanismerna till detta fungerar kan diskuteras, huvudsaken är dock att det faktiskt fungerar.
Gör såhär
Försök att nästa gång du läser in något sätta dig i en isolerad miljö som ger dig rum att prata utan att störa andra. För varje del av det inlästa studiematerialet tar du en kort paus då du tittar upp från boken och muntligt berättar vad du lärt dig - föreställ dig att någon kom förbi och bad dig förklara vad du precis läst. Du behöver inte tala högt, bara så att du själv tydligt hör vad du säger. Om du inte tillfredställande lyckas återberätta det du läst går du tillbaka och fyller igen luckorna för att sedan göra ett nytt försök.
Till sist
Jag är fullt medveten om att detta kan låta egendomligt och kanske på gränsen till psykiskt sjukt. Det enda jag uppmanar till är att du ger det ett försök under några inläsningstillfällen. Det värsta som kan hända är att du inte lär dig mer än vad du brukar, men med största sannolikhet kommer du att bli positivt överraskad. Ingen vill lägga mer tid än nödvändigt på att studera, så varför inte slå ett slag för att göra processen ännu mer effektiv?
Varför ska du välja att sälja din kurslitteratur på studentbok? Det finns flera sajter med samma inriktning och vilken ska du då välja? Enligt mig behöver man inte välja endast en sida, desto fler sajter du lägger ut din annons på, desto fler möjliga köpare exponeras din annons för.
Dock vill jag lyfta fram några fördelar med att lägga upp din studentlitteratur här på studentbok. För det första är det gratis och tar bara några minuter. Genom att fylla i kurslitteraturens ISBN kan all information angående din bok fyllas i automatiskt (om den hittas i databasen) och det enda du behöver skriva i är pris, skick och ort.
För det andra erbjuder vi en mycket användbar tjänst. Vilken plats ger maximal exponering av din annons, förutom Internet? Vi tror att bästa stället är de anslagstavlor som finns runtom på alla universitet. Genom att lägga upp en annons på studentbok skapas direkt en pdf som du kan skriva ut, färdig att sättas upp på anslagtavlor i din närhet. Ett exempel på utskrivbara annonser hittar du här.
En annan vikitg tjänst vi erbjuder ifall du väljer att skapa konto på studentbok är möjligheten att bevaka böcker. Det gör att direkt när en annons läggs ut med den aktuella kurslitteraturen du bevkarar får du ett mail angående detta och kan snabbt kontakta annonsören. Är du verkligen i stort behov av kurslitteraturen kan du även välja att sms-bevaka den vilket gör att du har en timme på dig att bestämma dig innan annonsen publiceras för övriga besökare av studentbok.
Tillsist vill jag även framhäva att som användare har chansen att påverka studentbok.nu. Vi utvecklar sajten konstant och har du ett förslag är det mycket välkommet. Vi går igenom varje förslag och försöker implementera dem så snabbt det går. Har du en idé så skicka genast in den genom vårt kontaktformulär.
Hur är det möjligt?
Är det möjligt att klara sig mer mindre än de föreslagna 8 timmars sömn varje natt? Många av oss nickar säkert instämmande med minnebilder från uppesittarkvällar och LAN-träffar från förr. Ja, alla vet vi säkert att det går att klara sig utan fullgod sömn men alltid bara under en begränsad tid. Begreppet polyfasisk sömn har dock fått sig en uppsving igen, med detta följer personliga berättelser från personer som lagt om sina sömnvanor och lärt sig sova flera timmar kortare varje natt. Det hela bygger att istället för att normalt sova i en stort "sömnblock" (monofasiskt) varje natt dela upp sömnen i flera kortare block (polyfasisk sömn). I detta inlägg ska jag berätta lite om hur detta tillämpas i praktiken och hur vi själva kan lära om oss till ett polyfasiskt sömnbeteende. Innan vi går vidare vill jag också påpeka att polyfasisk sömn, mig veterligen, fortfarande inte är vetenskapligt belagt och att det därmed finns röster från två läger huruvida det ens fungerar som generell princip.
Polyfasiskt sömnsystem
Enligt de system som följs av användare av detta koncept är nettovinsten (minskning av totalsömn) alltid kopplat till antalet uppdelningar av det normala monofasiska sömnblocket. Med detta menas att kortare tupplurar placerade under dagen ersätter mer effektiv sömntid än under ett långt enskild sömnblock. För att detta ska fungera måste vi också under dagen följa ett regelbundet dagsschema över när dessa tupplurar ska äga rum. Denna schemaläggning kan innehålla en viss form av flexibilitet från dag till dag men ska enligt de flesta system vara allt mer strikta desto fler tupplurar du valt att gå efter.
En ren polyfasisk sömncykel är i teorin då detta system dragits till sin spets och med strikt lagda tupplurar helt lyckats frångå det block som utgör grundsömnen.
|
Antal 20 min tupplurar |
Grundsömn |
Totalsömn (tim) |
Vinst (jmfr. 8 tim) |
Flexibilitet |
Namn |
|
0 |
8 |
8 |
0 |
- |
Monofasisk |
|
1 |
6 |
6.3 |
1.7 |
+/-3 tim |
Siesta |
|
2 |
4.5 |
5.2 |
2.8 |
+/-2 tim |
Polyfasisk |
|
3 |
3 |
4 |
4 |
+/-1 tim |
Polyfasisk |
Hur fungerar det?
Polyfasisk sömn förklaras som en omställning av kroppen för att snabbare komma in i REM-sömn. Denna anpassning uppges ske efter ca. en vecka. Den monofasiska avvänjningen dessförinnan är i regel fylld påtaglig sömnbrist men ska alltså avta när kroppen ställt om sig. Den REM-sömn som kroppen förlorat under sin grundsömn kommer därmed vara den initierande faktorn för att snabbare inta REM under vanliga tupplurar.
I sammanhanget är också värt att påstå att vi normalt inte försätts i mer än Typ II-sömn under en vanlig tupplur på 20-25 min. Detta sägs traditionellt vara den optimala längden för en tupplur ("Power nap") då vi inte hinner försättas i djupare sömnstadier och riskerar att vakna upp trötta från vår tupplur.
Till sist
Diskussioner om sömn och huruvida man kan reducera den har blivit allt vanligare i takt med vardagsstressen allt mer hamnat på tapeten. De underliggande fysiologiska processer som ger upphov till vårt sömnbehov är multifaktoriella och godtyckligt kartlagda. Samtidigt, framför allt när det rör hjärnan, så har vi säkerligen mer att hämta från sömnforskning under de kommande åren.
Jag har tyvärr inte själv testat polyfasisk sömn även om det under flera tillfällen varit lockande. För vem skulle inte vara lockad av idén att få fler vakna timmar varje dygn. Polyfasisk sömn är verkligen något jag skulle vilja ta till mig och tro helhjärtat på, än så länge känner jag dock att den övertygelsen har en bit kvar. Om det finns någon här som har provat på denna teknik eller känner någon som gjort det, lämna gärna en kommentar.
Varje gång vi lär oss något nytt finns det flera sätt att mäta hur mycket vi faktiskt memorerat. Den djupaste och mest fundamentala formen är direkt återkallning. Med detta menas information som vi ögonblickligen kan återkalla, t.ex. våra namn. Vi kan nog alla vara överens om denna nivå av inlärning är målet för alla typer av studier, även om vi inte alltid når det målsnöret.
När vi söker oss en nivå högre upp brukar man tala om assisterad återkallning. Denna typ av inlärning är inte lika stark och kräver därför, som namnet antyder, hjälp för att kunna återkallas. Hjälpen handlar ofta bara om vaga ledtrådar som får oss på rätt spår, t.ex. den första bokstaven i ett namn vi försöker återkalla.
När vi inte längre själva kan återkalla det vi söker har vi kommit till igenkänning. Innebörden av denna nivå är således att vi fortfarande minns informationen men att vi inte själva spontant har kontroll över dess återkallning, även när vi får ledtrådar. Det är först när information åter presenteras för oss som vi minns att vi lärt oss det tidigare. I praktiken är det också därför som tentor med flervalsfrågor (multiple choice) upplevs som lättare än kortsvarsfrågor. Det vi gör där är helt enkelt att bara känna igen det rätta svaret, inte nödvändigtvis återkalla all information.
Så vad är nyttan av att lära sig detta utan någon form av praktisk tillämpning? Den frågan brukar jag ofta ställa till mig själv. Svaret, om än något diffust, är att känna styrkorna och svagheterna med dessa godtyckliga nivåer. Det är inte alltid som vi behöver memorera allt med direkt återkallning. Genom att istället bygga upp minnesregler kan vi hålla merparten av informationen till den andra nivån (assisterad återkallning), detta sparar tid och ger också ett system att härleda kunskaperna till. Du vet säkert redan hur minnesregler fungerar, om inte så tar jag gärna upp det i ett kommande inlägg.
Tack för visat intresse.
Av de olika färdigheter som underlättar inläsning är nog understrykningar en av de viktigaste. Förmågan att kunna framhäva det relevanta i en text är inte bara bra inför tentan, det underlättar även återlinläsning av böckerna långt efteråt.
Ett gammalt men ändå förhållandevis okänt knep är att lägga de färgstarka överstrykningspennorna åt sidan och se på proceduren lite annorlunda. I löpande text är det i regel enskilda meningar eller stycken som är relevanta. Att därmed bemöda sig att stryka över en eller flera rader kostar både tid och pennor. Plocka istället fram en blyertspenna och dra vertikala linjer i marginalen längs den text som är av värde. Genom att arbeta vertikalt på detta sätt kan du blixtsnabbt arbeta dig igenom hela stycken samtidigt som du är skonsam mot bokens innehåll. Om du är varsam är det dessutom enkelt att sudda ut spåren efter dina anteckningar, något som passar utmärkt till lånad litteratur.
För att ta metoden till nästa steg föredrar jag att byta ut linjerna mot utropstecken för relevant text eller mot frågetecken för att markera stycken som jag måste återkomma till för att reda ut närmare. Som du förstår finns det möjligheter att själv anpassa detta system helt fritt efter eget tyckte och smak, så experimentera gärna.
När vi tog fram Studentbok.nu ansåg vi att det var viktigt att ta tillvara på alla understrykningar som finns i kurslitteratur. Det är självfallet därför som alla annonsörer får gradera omfattningen understrykningar i de böcker som utannonseras här. Inställningen till andras understrykningar varierar ju från person till person så det är viktigt att belysa detta i de böcker som säljs.
Så hur kan vi ställa oss till andras understrykningar? Kursböcker brukar i allmänhet bara användas till en eller ett smalt register av snarlika kurser. Bara av den anledningen finns det ofta goda chanser att du blir positivt överraskad av det understrykningsarbete den tidigare ägaren lagt ner.
Hur du än väljer att göra eller använda dina understrykningar så hoppas jag att du i alla fall fått lite inspiration inför nästa sammandrabbning med understrykningspennan.
Har du andra förslag på understrykningsteknik? Skriv gärna en kommentar och berätta.
Tillhör du de studenter som pluggar i sängen innan du går och lägger dig? Det är vanligt att vi spenderar en stund med kurslitteraturen innan vi släcker nattduksbordslampan - men kanske borde vi låta böckerna vara.
Hjärnan är duktigt på at associera fysiska ting till det vi gör, det är en del av vår förmåga att hämta in kunskap. Samma process hjälper ofta minnet att återkoppla tidigare erfarenheter till olika miljöer och föremål - men detta visste du säkert redan.
Med detta sagt är det också lätt för hjärnan att efter upprepade studietillfällen innan sömnen också associera inläsning till sängen som rådande miljö. Risken är därför stor att hjärnan fortsättningsvis ser sängliggandet som startskottet för den fokuserade sinnestämning som hör inläsning till - vi kvicknar till. Detta kommer naturligtvis att försvåra insomningsprocessen och leda till upprepade sömnstörningar.
Det är också möjligt att associationen blir stark åt andra hållet; Att inläsning under dagtid åberopar insomning och gör oss extra ofokuserade - något som många säkerligen redan har problem med utan inverkan från detta.
Så nästa gång du funderar på att läsa lite innan du släcker lampan, tänk efter lite extra och fråga dig om det verkligen är värt besväret. Låt boken ligga och låt dig själv få lite extra sömn - det är ändå en bristvara i studentlivet.
Studentbok.nu är en relativt ny webbplats för att sälja kurslitteratur. Viktigt för alla webbplatser är att marknadsföra sig. Nu vill vi på Studentbok ha hjälp av Er användare.
Ni kan hälpa oss genom att ge tips på hur vi ska marknadsföra oss eller helt enkelt göra det själva, allt är välkommet. Som tack för hjälpen kommer det tips/genomförande som slagit ut bäst för studentbok att vinna en Seagate FreeAgent Go 320GB Black. För att föreslå ett tips skicka ett mail till oss genom vårt kontaktformulär.
Tävlingen avslutas den 1 augusti och vinnare av den externa hårdisken kommer att meddelas under dagen. Under tävlingens gång kommer vi även att dela ut biobiljetter till tips / genomförande som utmärker sig.
Det enskilt lättaste sättet att få studierna flyta på är att undvika UTTRÅKNING - lärandets värsta fiende.
Redan i tidig ålder går livet ut på att undvika uttråkning genom att ständigt söka efter nya sätt att stimulera oss samtidigt som lär oss mer om hur miljön omkring oss fungerar. Senare övergår denna process till att bygga på redan kända färdigheter genom att söka efter nya sätt och infallsvinklar att utföra dem på. När även detta mättats blir vi uttråkade och ofta till den grad att känslan i sig förhindrar oss från att vara kreativa nog att fortsätta det kreativa stimuleringsmönstret.
Vi har alla ett tidsfönster för vår koncentration, detta är något vi utvecklat med tiden då ting i vår omgivning krävt av oss att spendera allt längre tid för att bygga upp en förståelse för dem. Ditt "koncentrationsfönster" är i praktiken den tid det tar innan du sakteligen dagdrömmer dig bort från den fokuskrävande uppgift du har framför dig - t.ex. studiematerialet inför en tenta.
Vår hjärna gör detta av en anledning och det är precis det jag tänkte förklara i ett senare inlägg.
